Hakerek Nain: Povu Maubere
Relativamente Nasaun Virginia mak sai estadu dahuluk ne'ebé formalmente proteje imprensa. Iha Deklarasaun Direitus Virjina 1776 hatete katak "Liberdade imprensa ne'e nu'udar burru boot liu ba liberdade, no nunka bele kontrola maibé governu despotiku sira, sei uja meius barak atu nafatin Intervein serbisu Imprensa nian" Liu tiha tinan sanulu, husi deklarasaun problema Imprensa sei barak mosu entaun ikusmai Prezidente Estadus Unidus nian) James Madison sei empresta deklarasaun ne'e bainhira halo esbosu ba Primeiru Alterasaun, inklui liberdade imprensa iha lei orijinál dahuluk. Liberdade imprensa hetan garantia iha alterasaun dahuluk ba Konstituisaun Estadus Unidus iha 1787. Maibe, ida-ne'e la signifika katak imprensa iha Estadus Unidus iha autonomia kompletu. Porezemplu, iha tinan 1900 nia laran, Lei Espionajen no Sedisaun pasa ona hodi regula liberdade espresaun. Iha tinan 1969, Tribunal Supremu deside katak publikasaun sira ne'ebé influénsia " asaun ilegál imminente " bele bandu, no la bele tradús liafuan ne'e iha dalan oioin. Iha tinan 1971, Supremu Tribunal nia desizaun iha New York Times v. Kazu Estadus Unidus estabelese direitu ba imprensa. Foin daudaun nee, eis-Prezidente EUA Donald Trump ataka organizasaun nutÃsia barak ne'ebé importante tebes, no akuza sira atu habelar " notÃsia falsu maske la foti asaun legál atu halo sensu ba sira, nune'e daet too nasaun sira democrasia ne'e prezisa iha Liberdade Imprensa no Espresaun mak tenki regula ho lei espesifiku sira.
Liberdade imprensa ne'e signifika katak hakerek-nain ka haklaken-nain ida, maski " Hatete halimar ka koalia halimar " ne'ebé kontroversu, bele hakerek no fahe buat naran de'it ne'ebé sira hakarak sein ta'uk sensura husi governu ne'ebé iha sira-nia jurisdisaun nia okos. Nasaun barak deklara katak sira apoia liberdade imprensa, inklui Timor -Leste no nasaun barak ne'ebé kónduz, ona liberdade ne'e iha sira-nia lei. Porezemplu, alterasaun dahuluk ba Konstituisaun RDTL artigu 40 no 41 iha tinan 2002 kona-bá Liberdade imprensa no koalia informasaun ninian nune’e guvernu iha tan inisiativa di’ak kria, dekretu lei komuniukasaun social Nú 5/2014, 19 de Novembru Lei Komunikasaun Sosial ne’ebé ho nia substansia mak, konsidera katak direitu ba informasaun no liberdade espresaun no imprensa nu’udar principal hodi hametin democrasia, estadu timor sei prepara hodi haforte seitór komunikasaun sosiál.
Iha Kontextu ida ne’e, lei ida ne’e nu’udar lei dauluk Timor-Leste nian ne’ebé livre no independente kona-bá halo defeza ba liberdade no regula media defende direitu sidadaun nian hodi ezerse ho liberdade espresaun tomak ho hanoin no loke dalan ba prefesional hodi fó informasaun nune’e hatur garantia ba sijilu professional no hametin ninia independensia.
Konseitu liberdade imprensa ne'e realistiku. Jornalista sira sei kontinua halo kontrolu iha nasaun sira ne'ebé iha " imprensa livre " no Midia ida-ne'ebé haknaar an ba. Imprensa livre kaer papél importante ida iha " sosiedade livre " ida. Ne'e kria oportunidade ba públiku atu lee, habelar, no kria argumentu ba no kontra lider governu sira sein ta'uk ba reprimisaun ka sensura.
Nasaun demokrátiku sira, no nasaun sira seluk ne'ebé reklamadu atu apoia liberdade imprensa, kontrola ka manipuladu sira-nia imprensa iha dalan ne'ebé soberanu. Maibe, sosiedade totalitáriu sira kontrola sira-nia imprensa iha dalan ne'ebé direta liu.
Liberdade imprensa - direitu atu hato'o notÃsia ka sirkula opiniaun sein sensura husi governu - konsidera nu'udar "boot ida husi liberdade," husi Fundador sira Estadus Unidus. Amerikanu sira goza liberdade imprensa nu'udar direitu ida-ne'ebé garante husi Primeiru Alterasaun. Maibe, teknolojia foun kria dezafiu foun ba liberdade komunikasaun sosiál nian.
Esbosu ne'e hakerek husi Brits John Trenchard no Thomas Gordon. Livru sira-ne'e publika iha tinan 1720 to'o 1723.
Estadu-nain ida no kritika korrupsaun iha tempu ne'ebé Roma remata ona.) Eskritura sira-ne'e bolu korrupsaun no tirania iha governu britaniku.
Iha tinan 2005, Reporters Without Borders hateten katak Timor-Leste iha ambiente imprensa ne'ebé liberál liu iha Azia.[3] Maibe iha tinan ne'ebá mós Parlamentu fó autoridade ezekutivu atu aprova lei penál foun ida-ne'ebé kriminaliza defamasaun no hasa'e pena ba defamasaun ba ofisiál governu sira.[4]
Mudansa ne'e hanesan pasu dahuluk iha serie ida husi governu hasoru notÃsia sira no jornalista sira ne'ebé hakerek kona-ba asuntu sira hanesan korrupsaun no hamlaha ne'ebé barak liu. Esforsu ne'e sei inklui akuzasaun kriminál hasoru jornalista sira ne'ebé mak importante liu iha nasaun nee. Akuzasaun hirak-ne'e no Timor-Leste nia restrisaun legál ba imprensa hetan kritika husi grupu liberdade imprensa sira iha mundu tomak.
Tuir Komisaun Protesaun Jornalista sira, iha tinan 2007, jornál sira-nia eskritóriu hetan atake durante tempu tensaun polÃtika ida, iha tinan 2007.[7] Iha tinan 2009 no 2015, ofisiál sira ne'ebé iha pozisaun aas iha governu lori akuzasaun ba defamasaun kriminál hasoru jornalista investigativu sira ne'ebé hato'o relatóriu kona-ba korrupsaun. Lei komunikasaun sosiál tinan 2014 ne'ebé aprova husi parlamentu hetan kritika barak husi jornalista sira iha Timor-Leste no grupu liberdade imprensa bainhira membru governu sira hahú uza lei defamasaun kriminál hodi prosesa jornalista sira ne'ebé relata kona-ba korrupsaun, maibé lei nee rasik labele avansa tanba hetan kritika husi sosiedade sivil, Asosiasaun Jornalista, Akademiku halo deklarasaun no husu atu labele kriminaliza serbisu Imprensa nian ka espresaun pesoal sira ba kotroversu polÃtiku sira nia ideas iha Kampaña eleitoral ikus mai lei ne'e rasik la avansa no Kombate kedas.
Liberdade Imprensa Timor nia konsidera nu'udar klamar ba democrasia livre atu halo kritikas, no auto kritika mas hirak ne'e hotu labele inklui privasidade, sira pesoal ka polÃtiku entaun opiniaun livre ne'e hato'o liu husi dalan Imprensa ka kritika públiku meius ida-idak nian no ohin loron estadu Timor Leste mós rekoñese ona Liberdade Imprensa nu'udar Loron nasionál ba garante democrasia ho pluralizmu ideas .
